För kärlekens skull...

 

Välkommen vecka 38!!

Nu beräknas bebisen fullgången och jag önskar så att han ville titta ut idag. Haha

Men när har inga känningar överlag och mina bebisar verkar trivas i min mage. Jag göder dem med allt möjligt gott så det är inte så konstigt=).

Just nu går dagarna både jättesnabbt och jättesakta. Samtidigt som jag vill ha Lillebror i min famn så är jag så rädd för hur allt kommer förändras! Vi har ju varit en familj på 4 så länge så det känns megasuperkonstigt att det ska bo en till Jamie/Julia hemma hos oss.

 

Lillebror har lugnat ner sig markant men när han väl rör sig så gör det ONT haha. han är så stark!

Blåsan behöver jag tömma många gånger per dag och på nätterna.

Jag tänker inte på så mycket annat än just förlossningen just nu. Den är så nära men ändå så långt bort. Börjar bli lite nervös. Jag ä'r också så fruktansvärt nyfiken på hur bebisen kommer se ut! vi har ju verkligen INGEN aning.

 

På fredag har jag ett barmorskebesök inbokat för bltr kontroll och jag hoppas att det ligger bra för i helgen ska vi fira Jamie´s födelsedag!! 

På måndag kommer domen om jag ska sättas igång eller inte.

 

Nä Du Lillebror, tänk om du kunde komma ut självmant lite tidigare än beräknat. Det hade ju varit helt underbart.

 

Jag l'ngtar efter att kunna röra mig, kunna ha en smärtfri dag. Sluta knapra panodil varenda dag. 

Jag längtar efter första mötet med Lillebror. Längtar efter att få visa upp honom för Storebror och Storasyster!

Men tills dess ska jag verkligen försöka njuta av den sista tiden med honom i Magen.

 

Puss!!