För kärlekens skull...

I helgen var vi på Nille och Lottas Bröllop!

Underbart.

De var så himla fina, Lotta hade den mest underbara klänning jag sett och hela hon var så jäkla vacker, niklas var snygg som alltid.

Barnen droppade vi av hos farmor och farfar och hämtade upp Micke och Maja. Vi åt lite kex och ost och klädde oss här hemma innan vi åkte till kyrkan.

 

Vädret kunde inte varit bättre,.

 

Vi fick god mat och dricka och vi hade trevliga bordsgäster. 

Jag blev knockad över ögat på dansgolvet och vaknade med en mindre blåtira. Den gjorde/ gör mer ont än vad det ser ut som vill jag intyga.

Vi sov hela söndagen, eller till 12.40, då gick A och köpte lite lunch till oss sen kom M&M och hämtade oss, vi åkte till höllviken och hämtade bilen och sen släppte A av mig på jobb. Kan säga att jag var lite trött i söndags kväll haha.

 

 

Tredje och sista bröllopet äger rum om en månad! sen får det vara nog haha. Nä, jag älskar bröllop...=)

 

Tack Niklas och Lotta för att vi fick närvara på er stora dag!

Puss

Helloo

 

Igår hade vi en riktigt skön dag. A spelade golf på förmiddagen och när han kom hem vid lunch gick vi bort och köpte med oss god picnic för att sen sätta oss på Ribban och se på hästarna. Barnen var i extas, farmförallt Julia som älskar hästar. Det är en liten hästtjej i henne. Hon skulle absolut rida och det fick hon göra. Hon skulle sitta på den stora ponnyn inte shettisen inte och jag fick inte hålla bara gå bredvid. Jamie, ja han red ju också..men han fick man inte ens gå med haha.

 

 

Efter barnen fått rida gick vi för att se hopptävling och lite uppvisning av stooooora hästar och innan vi gick hem hann vi sitta en studn och kolla på hundtävlingar i Freestyle också. 

 

Någon av barnen eller båda två kommer nog börja rida inom snar framtid gissar jag =). Julia är förälskad. Tjejen som ledde Maggan (hästen) blev imponerad av Julias lugnvpå sadeln..inte ett uns av nervositet i den lilla kroppen. Julia sken som en sol uppe på hästryggen =)

 

Ikväll ska jag träna med Moshiii..äntligen en tränarkompis på gymmet ;)

 

Puss

...med bloggandet haha.

Jag har egentligen så mycket att skriva men det finns väldigt sällan tid att sitta vid datorn. Oftast sitter jag med telefonen men jag kan inte längre blogga från den tyvärr...hade jag kunnat det så hade det varit betydligt fler uppdateringar!

 

Men det får bli lite sporadiskt tills jag kommer in i det igen. Nu under sommarn brukar det vara rätt så dött i bloggvärlden över lag ..så jag skyller på det!

 

 

Denna helgen är jag ledig och det känns riktigt bra. Jag jobbade dock kväll igår så jag var ganska så död imorse när the kiddos vaknade. Älskling gav mig en liten sovmorgon sen hade dem gjort god frukost till moi.

 

Vi klädde oss och tog en runda i stan. Vi fick köpte vinteroverallerna till barnen. I knååååååw, sjukt skumt att köpa dem i början på Augusti men det var lika bra. Hon i affären sa att det var ett bra val för dem brukar säljas snabbt.

Blidde varsin av overallen jag skrev om tidigare. Såååå snygga! love them. Barnen är nu redo för vintern. 

 

Väl hemma blev det glass på gården och sen grillade vi. Micke kom förbi och sitter just nu och spelar X-box med A.

Vi skulle ha familjehelg denna helgen men det blir en liten golfrunda för A imorrn ändå. Jag och kidsen får klara oss på förmiddagen =).

 

Nästa vecka är det jobb som gäller, några dagar och några kvällar och i helgen vankas det Bröllop! längtar.

 

ANnars då? Barnen stormtrivs på förskolan. Jag ÄLSKAR förskolan och det känns så tryggt att lämna dem där. 

 

Nä man kanske skulle ta och lägga sig? det är ju en dag imorrn också ;) hahah

 

 

Ha det bra!

Puss

 

Bjuder på lite bilder från A´s telefon...

 

 

 

Idag lämnade jag barnen redan 7.45. Dem skulle nämligen få äta frukost på förskolan. Jamie följde med Robin in på sin avdelning utan att ens säga Hejdå. Han stormtrivs och vi har kunnat lämna honom själv sen dag två =). Julia däremot är så vääääldigt försiktig. Envis och tystlåten. Hon ska helst inte göra som dem andra barnen utan hon vill mest bygga pussel med mig nära, nära. På torsdagen kunde jag lämna henne till middagen och så var hon själv fram till 15.00 när vi hämtade hem dem. I fredags kunde jag gå vid 10 tiden och så stannade dem till 15.00. När hon väl kommit igång så älskar hon det. Men hon är mammig. Sen blev det helg och imorse var det som att börja på ruta ett igen ..suck. Hon har aldrig varit ledsen utan mest klänging. Jag fick sitte med vid frukosten och sen gick hon iväg och tvättade sina händer med Christian. Då bestämde hon själv att jag kunde gå men att vi skulle vinka till varandra genom fönstret. Fick en stor kram och sen gick jag..

 

Hon vinkade för glatta livet och sen gick dem iväg och byggde pussel.

 

Jag är så glad över denna förskolan! den är helt underbar. Pedagogerna är superbra och verksamheten i sig är kanon. Förskolans utegård är stor och rymlig med massvis av saker att göra. En stor sten har släppt från hjärtat nu när dem bytt förskola.

 

 

Vad skulle vi gjort utan er...Älskar er!! 

Puss

Visst är det sjukt att ens skriva en sån rubrik.

Men här i sjukdomsdimman sitter jag och slösurfar. Vintern kommer..det går inte att förneka och barnen lär behöva utrustning för utelekar i minusgrader..Fy f'n ..vill inte ens tänka på det ..

 

Förra året hade vi KaXs vinteroverall från KappAhl. Barnen höll sig varma och torra under den kalla och blöta vintern. Det blir likadana i år. Förra året blev dem bäst i test i en tidning.

Detta året blir det likadana..

 

Bilden är lånad från KappAhls webshop.

 

Visst är den snygg.

Roligt med färg, barnen syns och smutsen blir inte lika synlig på det röriga mönstret. Sen kan man ju ha vilka färger som helst på mössor och vantar! 

Ja dessa får det bli.

 

Puss!

 

 

 

 

 

 

 

Idag var jag med om något jag aldrig ens hade kunnat ana, inte ens i min vildaste fantasi trodde jag att jag skulle känna mig så rädd och hotad en helt vanlig dag, på bussen, hem till mina föräldrar, med mina barn.

 

The story?

Jag och barnen skulle åka hem till mina föräldrar. Pappa och Lillebror fyller år och jag har fått sjuka mig från jobb p ga värsta migränanfallet på morgonen. André är iväg på Svensexa så mamma skulle ha varit barnvakt ändå. Jag tänkte kaka och avlastning =).

 

Vi stod och väntade på bussen i vanlig ordning och barnen var på toppen humör. Det står en man i 40 års åldern med en liten tax. Själv är han en väldigt stor och krampig man. Han skriker glåpord efter en utländsk kille som går förbi. Trubbel anar jag. 

 

Jag går på där bak med vagnen och Jamie springer bak och sätter sig. Julia är placerad i vagnen och jag går fram för att blippa med kortet. På väg tillbaka till Julia puttar Mannen ner mig hårt så att jag faller ner på sätet bredvid medan han skriker " flytta på dig, du är bara gäst i mitt land, det ska du ha jävligt klart för dig!"

Chockad, skakad och rädd reser jag mig upp och skyndar bort till Julia. Mannen sätter sig på sättet mittemot /bredvid oss. Han beter sig hotfullt och tittar på mig hela tiden. Jag kallar ner Jamie till mig och drar honom snabbt till mig. Jag sätter honom långt in på sätet bort från mannen och Julia i knäet och håller hårt om dem. Jag skakar och är livrädd att han ska göra något. Han tittar på mig hela tiden och pratar om ett Rent Sverige och att Usama bin ladin är död och tjoar och tjimmar. Han beter sig hotfullt och jag börjar få smått panik då jag vet att han riktar det mot mig. 

 

Han tror att jag är utländsk med mitt mörka hår. Vilken jävla idiot. Han bryr sig inte ett dugg om att han skrämmer barnen och ingen annan på bussen reagerar heller. Jag tar upp telefonen och kan knappt skriva ett sms så som jag darrar. Han fortsätter säga fula ord till mig och jag tar båda barnen i famnen och springer fram där en tant erbjuder oss två säten. Jag börjar gråta. Jag gråter så mycket och skakar desto mer och ingen hjälper mig. Barnen kurar ihop sig i min famn och Mannen skriker efter oss att jag inte ska gråta  och en massa annat.

 

Jag ringer André, som ber mig ringa min bror. ifall Mannen skulle hoppa av där vi skulle hoppa av så behöver jag npågon som kunde möta upp mig. Jag vill inte ens tänka på vad han kunnat gjort mot mig och barnen. Ringer min bror som ber mig gå fram till busschaffören och larma polis. Men jag är lamslagen. Jag är chockad och sitter bara och gråter. Mannen hoppar av då kommer en kvinna fram till mig och frågar hur det är.

 

När mannen hoppat av brister det. Jag kan inte sluta gråta och jag går fram till chaffören och ber om alla uppgifter om bussen så att polisen kan komma över rätt övervakningsfilm. För detta kommer jag anmäla. Jag har aldrig känt mig hotad på det sättet, och min enda tanke var barnen hela tiden. 

Jag vågade inte åka bussen hem själv sen så min underbara bror åkte med oss hela vägen. Jag vet att mannen bor i Limhamn och jag kommer se mig över axeln var jag än går hädanefter. Han har satt skräck i mig. Jag är rädd, livrädd.'

 

Jävla idiot. Fan!

Detta är inte OK. Mina barn ska inte behöva vara rädda för en gubbjävel som puttar omkull deras mamma framför deras ögon. Dem ska inte behöva hamna i en situation  som idag. Att se sin mamma på det viset!

 

Jag är skakad. 

Ledsen

Förbannad!!