Aha!!

Vet ni, jag har kommit på det!
Jag har haft en riktigt dåligt samvete dag idag. Dåligt samvete över att inget blev som jag hade räknat med. Dåligt samvete över att jag är vek.
 
MEN har kommit underfull med att det är faktiskt inte mitt fel. Det är inte jag som är en vek liten känslig preggo. Jag har det faktiskt jävligt jävligt ibland och det är för att min kropp HATAR att vara gravid.
Jag har äntligen fattat det.
 
Min första graviditet var hemsk. Jag var extremt illamående och knaprade piller varje dag hela graviditeten. Satt upp och "sov" för att jag var livrädd för att kräkas. Blodtrycket strulade och blev högt och det blev många rundor in på KK för kontroller. Både blodflöde, bltr kontroller och kolla efter protein i urinet, Var och varannan dag. På Bf +3 föddes en frisk stor pojke på 3940 g.
 
Min andra graviditet kom tätt efter Jamie. Jag blev gravid när han var 9 månader. Mådde rätt så bra i början men blödde en massa och vi gick på kontroll på KK och fick veta att vi skulle förvänta oss ett missfall. Men Icke!! hon höll sig fast men foglossningen kom och hälsade på, blodtrycket strulade och det var samma visa igen. Denna gången blev havandeskapsförgiftningen så pass allvarlig att jag blev inlagd och igångsatt. MEN en frisk stor flicka föddes på BF+1 bara 13 minuter efter hennes beräknade ankomstdag! 3965 g.
 
Sen blev jag sjuk efter det. Förlorade mängder med blod, fick en infektion i äggledarna och så ville blodtrycket inte ge med sig. Spenderade 7 dagar på sjukhuset.
 
Så varför glömmer mann bort sånt där?
Jag borde ha fattat att min kropp inte pallar. Jo pallar gör den..men den hatar att vara gravid och jag älskar det =)
 
Kommer ihåg att min barnmorska gav mig strikta order om att inte bli gravid på minst 1½ år efter Julia. För min kropp behövde läkas ordentligt efter två täta och svåra graviditeter.
Det kunde såklart varit värre...som alltid.
Men nu vet jag. 
 
Nu släpper jag det dåliga samvetet och tar det för vad det är!
Positivt tänkande från och med nu.
 
Jag är iallfall frisk!
 
(nu ska jag hädanefter se det positiva i det negativa så förhoppningsvis slipper ni mina klagobrev, kanske något  då och då...)
Puss
 

Kommentarer
Postat av: Sussi


Åh, vilket bra inlägg! :)
Fick mig att le många gånger om.

Detta är min första graviditet så jag vet inte riktigt än vad min kropp tycker om det så jag kommer nog "klaga" lite till men hoppas komma till samma insikt som du :)

Behöver mer positivt tänk känner jag.

Kramar.

Svar: Hahah, jag tycker man ska få klaga, det är inte alla som har en toppen och symtom fri graviditet. Men lite extra positivt tänkande underlättar nog hahaha..så idag känns det bra! har t om plattat håret idag! ny energi.. =) Kram
Linnéa

2012-11-14 @ 16:24:29
URL: http://www.tussilulls.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0