För kärlekens skull...

Åååååh Gud! Jag sitter på bussen påväg hem från ännu en kväll på jobb! För att inte somna på studs tänkte jag skriva lite om kidsen i detta nu. Jamie är i den absolut svåraste trotsen hittills! Jag och André har väldigt svårt att hantera det, vi vet inte riktigt hur vi ska hjälpa honom. Säger vi nej till något så får han utbrott och slåss och så säger han att han inte älskar oss och dumma oss! Det är väldigt svårt och frustrerande att höra honom säga så. Vi kan inte förklara för honom att det sårar för i stundens hetta är det glömt igen. Ordet förlåt utnyttjar han gärna och både jag och André har svårt för var vi ska sätta gränser och hur vi ska bete oss. Vi försöker att inte brusa upp men det är svårt! Det slår slint på honom. Han är såååå fin och snäll mellan utbrotten. Några tips på var man kan läsa om 3 års trotsen? Tips och råd på hur man får vardagen att fungera med ett barn som struntar i allt och slåss och skriker. Det värsta är att Julia tar efter nåt så kopiöst mycket. Det brorsan gör, gör hon. Skäller han så skäller hon. Hon är själv i någon trots fas som heter duga men den är hanterbar och icke verbal, det handlar om frustration och jag kan själv!! Att få sin vilja igenom och att bestämma själv. Hon är en bråkig tjej som tetas med Jamie iett!! Hon är så glad och skinkor mitt i allt surande och det arga. Hennes sömn är ut form och hon vill inte somna och vaknar gärna ett par ggr under kvällens gång för att tillalut få sova i vår säng. Förutom när hon sov hos mormor i lördags. Då deckade hon själv kl 20 och sov till 9 på morgonen utan ett ljud. Say whooot?! Det är tufft hemma nu, men vi tar en dag itaget, vi vet att det är övergående men det tär på alla när det bråkas som det gör. Gränser måste sättas och då får man ta det som set är! So sagt, lite tips hade underlättat! Puss på er