Förlossningsberättelse; Jamie

Hade ju Bf i måndags..ingen bebis på lång sikt..men däremot den 22 på tisdagen..på väg hem till mamma fick jag två värkar utan dess like...och visste direkt att det är nog så här dem ska kännas...kom hem till mamma och hade då bara lite molvärk men dock heela dagen..senare på kvällen for vi hem till A´s föräldrar då fick jag onda sammandragningar och började klocka..dem var superoregelbundna men höll i sig...vi kom hem sent den kvällen och jag satte mig i soffan och tog det lugnt när det helt plötsligt bara avtog..ALLT!!

Besvikna gick vi och la oss..och vid 2 tiden vaknar jag av SUPERONDA sammandragningar men försöker somna om..(ingen idé at tro något)..vaknar igen vid 3 tiden och kan inte ligga kvar ..upp och klocka värkar och dem kom tätare och tätare...vid 6 tiden var dem regelbundnad med 5 minuters mellanrum och jag väckte ANdré..och bestämde att han ändå skulle åka till jobb..men att han fick köra hem mig till mamma..

Var hemma hos mamma vid halv 8 tiden och allt börjar försvinna IGEN!!.. men bara för en timme SEN börjar dem..Ojj vad dem gör ont och mamma hjälper mig andas igenom dem..hade värkar med 5-4 minuters mellanrum som varade lite mer än 1 min..fram till 13.00 då bestämde vi oss för att ta en taxi till BB..och där mötte André upp oss..
Blev undersökt men knappt något hade hänt!..min fasa...HEMSKICKAD!!..

Ut från BB och värkarna började göra allt mer ont..bestämde oss för att köpa med oss mat hem..och mamma var med hela tiden. Hemma försöte jag vila men vaknade av varje värk och hade såå ont..vid 6 tiden gick jag in i duschen och stod där en timme typ..var riktigt skönt..

Vid 7 orkade jag inte längre vara hemma..hade alldeles för ont och ringer förlossningen och berättar att vi kommer...
Kommer dit och blir undersökt..Ytterst lite hade hänt..men när jag ligger där blir jag alldeles blöt i trosan.. och dem bestämmer sig för att hålla mig kvar men inte för att det var vatten utan för att min blodtryck var skyhögt och protein i urinet..
Fick bricanyl för att somna men hjölpte inte..fick då en petidinspruta..och somnade som en katt...vaknade igen vid 2 tiden( natten) mamma och andré vid sidan om mig..

Skönt att sova..men värkarna kom tillbaka och jag bestämde mig för att försöka vandra lite i korridoren..ICKE!!..ajj ajj ajj... bad om att få ta lustgasen..men det var för tidigt..fick då akupunktur i skallen..hjälpte itne ett skit!...och fick lustgasen...hjälpte heller inte... vid 8 på morgonen kom ny personal..världens bäääästa...höjde lustgasen och ÄNTLIGEN kunde jag kontrollera mina värkar..
Tiden gick och Bm ville ge mig lavemang...jag ville inte ..men vi delade...OM jag tog lavemang så fick jag EDA sen..så fick det bli!!

Ångrar lavemnaget idag..ingen hit att sitta på dass och sprutlackera samtidigt med onda värkar.. men vid 10 tiden fick jag EDA..HIMMELRIKET!!!..slockna direkt av utmattning...men vaknar en halvtimme senare...känner inget bara enorm press neråt..ber om att få bli undersökt..7 cm!!

Upp och går emd gåstolen..mår som en prinsessa!.. får värkstimulerande dropp och tryckte neråt blir kraftigare och kraftigare!... går in på rummet och inser att jag får krystvärkar och kan inte stå emot..lägger mig på sängen och säger åt mamma tt han kommer nu..mamma ringer på BM..och dem kommer in och säger nej nej..upp å gå med dig..NÄÄÄÄ säger jag och stretar på benen och pressar med krystvärkar...dem ställer sig och tittar ..och japps där ser man huvudet...så det var bara att köra på... på med lustgasen och TRYCK!!:..

Vääääärldens underbaraste känsla..det var så enormt KUL att krysta..kroppen bara gjorde som den skulle och flöt med...Fram tills huvudet skulle passera och jag känner hur jag går sönder och skriekr åt dem att tryck förfan emot med en trasa!..och d¨å gör dem det och då kna jag fortsätta jubba...ett två tre trillar han ut och läggs på mitt bröst..våran lille kille..han lyckades bajsa och kissa på mig med en gång..

Gick inte sönder fick en liten bristning som dem sydde ..men ingen synlig..jag var som gjord att föda barn sa dem...JOO VISST! haha

Krystvärkarna säger André gick väl på en kvart typ..men det kändes som mycket snabbare..=)

Och nu är jag mamma till en namnlös lite pojke...






Kommentarer
Postat av: Mad

Åhh nu längtar jag ännu mer! Helt galet att jag snart också ska föda igen..!

2010-09-25 @ 21:22:27
URL: http://mamamad.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0